Kinabevakning
I takt med att tidigare fattiga länder som Kina blir rikare förändras världen. Om vi i de nordiska länderna ska kunna anpassa oss till den nya maktordningen måste vi lära oss mer om vad som händer utanför Europas och Amerikas gränser. Med denna blogg vill jag belysa Kinas politiska utveckling och vad den kan betyda för Norden.

2019 > 10

Det styrande kinesiska Kommunistpartiets 19e centralkommitté håller sitt fjärde plenarsammanträde mellan den 28 oktober och den 31 oktober.

Agendan för mötet är att upprätthålla och förbättra samt att modernisera det kinesiska styret. Det finns goda skäl att tro att ekonomiska frågor kommar ha en stor betydelse under mötet. Kina är pressat av handelskriget med USA. Landets ledare kan ha ett behov av att signalera att de vill fortsätta genomföra marknadsreformer för att säkerställa att utländska företag fortsätter att förlägga sin produktion till Kina.  Läs mer om plenarsammanträdet i intervju med mig. Du som du når via länken nedan: 

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/wPkPj1/ekonomiska-reformer-vantas-fran-kina

Läs hela inlägget »

Sedan slutet på mars har Hongkong präglats av stora folkliga protester som framförallt riktar sig mot det kinesiska kommunistpartiets stora inflytande i staden. Trots att styret i Hongkong gått med på några av demonstranternas krav har protesterna inte avstannat utan snarare blivit allt våldsammare. Hotet om att den kinesiska militären ska slå ned på demonstranterna ligger alltjämt som en skugga över Hongkong. 

Sedan 1997 är den tidigare brittiska kolonin Hongkong en del av Kina. Staden är dock relativt självstyrande och Hongkong-borna har fler demokratiska rättigheter än deras landsmän på det kinesiska fastlandet. I februari 2019 lade stadsregeringen i Hongkong, under ledning av guvernören Carry Lam, fram ett förslag om att personer som anklagats för att ha begått brott i det kinesiska fastlandet ska kunna utelämnas till myndigheter som står under direkt kontroll av det kinesiska kommunistpartiet. Lagförslaget väckte ett ramaskri i Hongkong och blev startskottet till den senaste protestvågen. Enligt många Hongkong-bor skulle lagförslaget kunna användas för att lämna ut kritiker mot den kinesiska regeringen och företagare som skaffat sig ovänner på det kinesiska fastlandet.

Kort efter att förslaget blivit känt organiserade gruppen Civil Human Rights Front, en paraplygrupp som bland annat inkluderar Hongkongs stora demokratiska fack, demonstrationer med hundratusentals deltagare. I inledningsskedet krävde demonstranterna i första hand att den kontroversiella utlämningslagen skulle stoppas. Carry Lam förhöll sig till en början kallsinnigt och paternalistiskt till protesterna. Hon gjorde exempelvis liknelser mellan demonstranterna och en av hennes bråkiga söner: ”om jag ger efter för hans beteende kommer han ångra det när han växer upp”. Kort efter uttalandet visade många demonstranter upp skyltar med texten ”Carry Lam är inte min mamma”. Den 16 juni deltog två av Hongkongs sju miljoner invånare i demonstrationerna. Carry Lam svarade med att upphäva lagförslaget den 15 juni, förklara lagen död den 9 juli och slutligen dra tillbaka lagförslaget den 4 september. 

Carry Lams reträtt har dock inte stoppat protesterna. I takt med att protesterna rullat på har demonstranterna rest alltfler krav på stadens regering. Många demonstranter vill att polisen ska utredas, att Carry Lam ska avgå, att Hongkongs självstyre ska tryggas och att demokratiska reformer ska sjösättas. I slutändan är det dock inte Carry Lam utan kommunistpartiets högsta ledarskikt i Peking som fattar beslut kring hur långt Hongkongs stadsregering kan gå demonstranterna till mötes. Att ge mer självstyre eller mer demokratiska rättigheter till Hongkong-borna är troligen utanför den gräns som kommunistpartiet kan acceptera. 

Under de senast månaderna har protesterna blivit allt våldsammare. I slutet av juli blockerade demonstranterna Hongkongs internationella flygplats under flera dagar. Under hösten har det också blivit allt vanligare att demonstranter kastar brandbomber på polisen. Polisen har å sin sida besvarat det intensivare våldet med tårgas och gummikulor. Under Kinas nationaldag den 1 oktober sköts en ung man i bröstet med konventionell ammunition efter att han angripit en polis med en påk. Den 4 oktober införde Carry Lam undantagslagar som förbjuder demonstranter från att maskera sig vilket i sin tur gav upphov till än mer ilska bland de protesterande.

Vid sidan av demonstrationerna har den kinesiska militären gradvis flyttat in alltfler trupper till Hongkong. Sedan i våras bedöms Hongkongs garnison ha stärkts från 3000 man till 12 000 man. Huvuddelen av dessa soldater bedöms vara halv-militära kinesiska styrkor som är specialiserade på att bekämpa uppror. Under slutet av juli skickade den kinesiska militären i Hong Kong ut en film i sociala medier som visar hur soldater marscherar mot demonstranter. Hongkongs konstitution möjliggör ingripande från den kinesiska militären ”för att bevara allmän ordning och för att motverka katastrofer.” Det finns alltså inga legala hinder för att sätta in kinesiska soldater i staden.

För kommunistpartiet i Peking finns det ingen enkel väg för att bemöta demonstrationerna i Hongkong. Ju längre demonstrationerna pågår och ju våldsammare de blir desto svagare framstår Kinas högsta politiska ledare Xi Jinping. Ett skräckscenario för den kinesiska regeringen vore om demonstrationerna spreds till de kinesiska gränsstäderna norr om Hongkong. Ett militärt nedslag på demonstranterna skulle samtidigt riskera att bli en stor PR-förlust för kommunistpartiet, försvåra planerna på en återförening med Taiwan och förvärra handelskriget med USA.  
 
De flesta ekonomer är eniga om att Hongkongs självstyre varit gynnsamt för hela Kinas ekonomi. Eftersom domstolar i Hongkong är relativt självständiga från staten har utländska företag vågat investera i Kina genom att använda Hongkong som språngbräda. Som en följd av detta kom så mycket som 61 procent av de utländska direktinvesteringarna till Kina 2016 genom Hongkong. Om den kinesiska militären skulle slå ned på demonstranterna i Hongkong finns det en överhängande risk för att stadens rättsväsende inte längre kommer upplevas vara självständigt från Kina. Detta skulle i sin tur kunna resultera i att fler internationella företag föredrar att investera i andra länder och undviker den kinesiska marknaden. 

Här kan du höra om när jag talar om Hongkongprotesterna i Sveriges radio:
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=7263163

Läs hela inlägget »

Jag är forskare i statskunskap vid Mälardalens högskola med kinesisk politik som mitt specialområde. Jag är övertygad om att Kina kommer spela en allt viktigare roll i framtidens värld och vill därför bidra till att öka kunskapen om landet och dess politiska system.
sundqvist.gustav@gmail.com
 

-