Kinabevakning
I takt med att tidigare fattiga länder som Kina blir rikare förändras världen. Om vi i de nordiska länderna ska kunna anpassa oss till den nya maktordningen måste vi lära oss mer om vad som händer utanför Europas och Amerikas gränser. Med denna blogg vill jag belysa Kinas politiska utveckling och vad den kan betyda för Norden.

2019 > 05

Under maj har handelskriget mellan USA och Kina trappats upp ytterligare. De båda länderna har infört nya tullar mot varandra och USA har intensifierat restriktionerna mot den kinesiska telekomjätten Huawei. Alltfler bedömare ser nu handelskriget mellan de två stormakterna som den enskild största risken för världens finansiella marknader. 
 

Den 10 maj meddelade USA att tullarna på kinesiska varor till ett värde av 200 miljarder dollar höjs från tio till 25 procent. Eskaleringen motsvarar ungefär en fördubbling av de totala amerikanska tullarna på kinesiska produkter. USAs president Donald Trump har återkommande argumenterat för att kostnaden för de amerikanska tullarna i första hand kommer att betalas av Kina. Det är dock inte alls säkert att detta blir fallet. Trumps tullar utgör i praktiken en skatt på amerikanska företag som importerar varor från Kina. I vissa fall kan de kinesiska företag som säljer produkter till USA välja att sänka sina priser för att behålla de amerikanska kunderna. Det är dock vanligare att importföretagen eller de amerikanska konsumenterna tvingas stå för tullarnas slutnota. Preliminära studier tyder exempelvis på att tarifferna innebär kostnader på motsvarande tre miljarder dollar per månad för amerikanska företag och konsumenter under slutet av 2018. Hittills har USA undvikit att tullbelägga kinesisktillverkade produkter som riktar sig till vanliga amerikanska konsumenter exempelvis cykelhjälmar, kepsar och barnstolar. En process för att utreda om även dessa produkter kan tullbeläggas har dock inletts. 

Parallellt med de höjda tullarna har USA även ökat angreppen mot den kinesiska telekomjätten Huawei. Den 15 maj signerade Trump en exekutiv order som förbjuder amerikanska företag från att använda telekomutrustning från företag som ses som nationella säkerhetshot. Kort därefter lades Huawei till en lista över företag som anses hota USAs säkerhetsintressen. Ordern kan potentiellt få stora konsekvenser för Huawei, framförallt för företagets smartphones som är beroende av amerikanska mikrochips och amerikansk mjukvara. 

Ett konkret exempel på vad det nya förbudet kan innebära kom den 20 maj när Google annonserade att Huaweis telefoner i framtiden inte kommer ha tillgång till nästa generation av det amerikanska företagets produkter. Detta innebär ett hårt slag mot Huaweis möjligheter att expandera på den internationella marknaden. Flera av Googles mest populära produkter som gmail, Youtube och google maps är visserligen förbjudna i Kina men ses ofta som självklara delar av en smartphone i övriga delar av världen. Om Huaweis telefoner inte har enkel tillgång till dessa appar finns det en överhängande risk för att konsumenter inte kommer välja det kinesiska företagets produkter. 

Det är fortfarande oklart hur Kina kommer svara på den senaste eskaleringen i handelskriget. Landet har hittills annonserat att tullarna på amerikanska produkter till ett värde av 60 miljarder dollar kommer höjas från tio till 25 procent. Kina kan även sätta ytterligare press på USA genom att begränsa försäljningen av sällsynta jordartsmetaller till landet. Pekings kanske främsta vapen mot Washington är dock troligen att sätta press på de amerikanska företag som har verksamhet i Kina. Över 40 procent av General Motors bilförsäljning sker exempelvis på den kinesiska marknaden. Den kinesiska regeringen kan använda sig av oortodoxa eller ”smutsiga” metoder som att uppmuntra till konsumentbojkotter och genomföra hårda kvalitetskontroller av amerikanska företag med verksamhet i landet. Hittills har Kina dock undvikit att gå denna väg kanske främst av rädsla för att skada det internationella näringslivets förtroende för landets företagsklimat. 

Läs hela inlägget »

Länk till avhandlingen:
http://www.doria.fi/handle/10024/168686

Sammanfattning
Sedan det tidiga 2000-talet har demokratiseringsforskare riktat alltmer uppmärksamhet mot att undersöka demokratisk diffusion. Denna litteratur har hittills dominerats av kvantitativa undersökningar av nationell data samt kvalitativa studier som undersökt ett relativt begränsat antal fall. Likriktningen i metod och material innebär att det finns en bristande kunskap om hur demokratisk diffusion fungerar på en mer detaljerad och lokal nivå samt om hur demokrati sprids i olika geografiska och kulturella kontexter. Kina är ett särskilt understuderat fall eftersom nästan ingen forskning har undersökt landets politiska utveckling med hjälp av diffusionsteorier. Avhandlingen adresserar denna forskningslucka genom att presentera fyra delstudier som undersöker demokratisk diffusion inom tre viktiga politikområden; det kinesiska kommunistpartiets ideologiska strategier, civilsamhällesnätverk i södra Kina och samhällskritik på landets sociala medier. Det primära syftet med avhandlingen är att fördjupa förståelsen av demokratisk diffusion i Kina, och det sekundära syftet är att bidra till den mer generella kunskapen om hur demokrati sprids.

Till skillnad från huvuddelen av den tidigare litteraturen om demokratisk diffusion grundar sig undersökningarna i denna avhandling på primärkällor samt mer kvalitativa forskningsmetoder som textanalys och halvstrukturerade intervjuer. Ett multidimensionellt och liberalt demokratibegrepp används för att identifiera och jämföra små tecken på samt variationer i demokratisk diffusion. Den metodologiska ansatsen gör det möjligt att öka kunskapen kring hur demokrati sprids i de empiriska områden som avhandlingen täcker. Resultaten bidrar även till den generella förståelsen av hur demokratisk diffusion fungerar i Kina samt i andra stabila auktoritära stater. Samtliga delstudier visar att Kinas auktoritära politiska system begränsar demokratisk diffusion på ett relativt effektivt sätt. Studierna visar dock även att vissa aspekter av demokrati lyckas spridas i landet. 


 

Läs hela inlägget »

Jag är forskare i statskunskap vid Mälardalens högskola med kinesisk politik som mitt specialområde. Jag är övertygad om att Kina kommer spela en allt viktigare roll i framtidens värld och vill därför bidra till att öka kunskapen om landet och dess politiska system.
sundqvist.gustav@gmail.com
 

-