Kinabevakning
I takt med att tidigare fattiga länder som Kina blir rikare förändras världen. Om vi i de nordiska länderna ska kunna anpassa oss till den nya maktordningen måste vi lära oss mer om vad som händer utanför Europas och Amerikas gränser. Med denna blogg vill jag belysa Kinas politiska utveckling och vad den kan betyda för Norden.

2018 > 03

Tänk dig en värld där allt du gör ständigt övervakas. Tänk dig i nästa steg att ditt köpbeteende, dina vänner och dina fritidsaktiviteter får avgörande konsekvenser för om du ska kunna ta ett lån, flyga utomlands eller rentav finna en partner. För många låter detta som en framtidsdystopi från science fiction serien Black Mirror. I själva verket står Kina på randen till att införa just ett sådant system. Även om det fortfarande råder en hel del osäkerheter kring projektet finns det mycket framskridna planer på att utveckla ett socialt kredit-system där alla kinesiska medborgare kommer rankas med utgångspunkt från sitt digitala beteende.

De flesta länder har någon typ av kreditvärderingssystem. I Sverige är kreditvärderingen ofta ganska simpel. Personer har i allmänhet möjlighet att få någon typ av lån samt köpa på avbetalning så länge de inte har betalningsanmärkningar eller är i ekonomiskt obestånd (har obetalda och förfallna skulder). I USA är kreditvärderingen ofta mer avancerad och personer kan ha ett kreditvärde på en mång-gradig skala där höga värden gör det betydligt enklare att ta lån, särskilt lån med låga räntor. Kina har ännu inget avancerat kreditvärderingssystem men har en desto längre tradition av att kartlägga medborgares beteenden, framförallt deras politiska beteenden. Den kinesiska regeringen har nu långt framskridna planer på ett kreditvärderringssystem som inte endast rankar personers privatekonomi, utan hela deras liv.

2014 lanserades riktlinjer för hur Kinas nya sociala kreditvärderingssystem bör se ut och målsättningen är att det ska sjösättas 2020. De kinesiska teknologigiganterna Alibaba, Tencent och Baidu (landets motsvarigheter till Amazon, Facebook och Google) har getts i uppdrag att utveckla prototyper till systemet. Enligt det förslag som tagits fram av ett dotterbolag till Alibaba kommer kinesiska medborgares sociala kredit att värderas på en skala mellan 350 och 950. Poängen ska främst baseras på i vilken utsträckning en person betalar räkningar och respekterar kontrakt. Poäng-skalan utgår dock även från vad personer köper och hur de tillbringar sin tid på Internet. Personer som ofta köper blöjor kommer få högre betyg medan personer som tillbringar många timmar i sträck framför ett dataspel kommer få låga betyg. Att skriva uppskattande saker om regeringens politik kommer ge höga betyg. Även de vänner personer har via sociala medier kommer att ha inverkan på den sociala krediten. Har du många vänner med högt betyg kommer även din sociala kredit att öka. Har du många vänner med lågt betyg kommer din sociala kredit att sjunka. Storskaliga test av det sociala kreditvärderingssystemet genomförs och hittills verkar det vara populärt. 100 000 Internetanvändare har redan skrutit om sin höga sociala kreditvärdighet.

Idén är att personer med höga betyg ska få olika fördelar i det kinesiska samhället. Höga sociala krediter ska inte bara göra det möjligt att få billigare lån utan kan även leda till att personer får kortare kötid i offentliga hyresköer, eller värdechecker på Alibabas Internethandel. Systemet kan även komma att kopplas samman med Kinas stora dejting-sidor så att personer med höga betyg får mer attraktiva matchningar. Låga betyg kan å sin sida leda till att personer får olika nackdelar. Redan idag har exempelvis 6.15 miljoner flygresor blivit icke-godkända på grund av ’sociala felsteg’ enligt uppgifter från Kinas högsta domstol.

Det är fortfarande osäkert om det sociala kreditvärderingssystemet verkligen kommer att införas. Vad som talar för är dock att Kina redan har en politisk historia som inkluderar de båda grundstenarna i det sociala kreditsystemet, övervakning och paternalism. Redan idag är Kina det land som bedöms ha flest övervakningskameror i världen. Sedan Mao-tiden finns ett system kallat ’Dangan’ där medborgares politiska överträdelser registreras. Den kinesiska staten gör frekvent ’intrång’ i vad många svenskar skulle betrakta som den ’personliga sfären’. En-barns politiken (som nu har blivit en två-barns politik) är kanske det tydligaste exemplet. En ny äldrevårdslag från 2013 bygger vidare på den paternalistiska traditionen genom att ålägga barn att besöka sina föräldrar ’ofta’. Barn som bryter mot lagen hotas med böter eller till och med fängelse.

Samtidigt finns ett antal stora hinder som kan stoppa det sociala kreditsystemet från att bli verklighet. För det första så finns det omfattande problem med att säkerställa kvalitén på den data som ingår i ett system av denna typ. För det andra så har systemet fått relativt omfattande kritik i kinesiska medier. Detta tyder på att kommunistpartiet ännu inte helt bestämt sig för att förverkliga projektet. Oavsett om det mest omfattande sociala kredit-systemet införs eller inte så finns det skäl att bevaka hur den kinesiska staten utvecklar metoder för datainhämtning och övervakning i framtiden. Social kreditvärdering är nämligen bara ett av många experiment med så kallad ’big-data’ som för närvarande genomförs av de kinesiska myndigheterna.

Läs hela inlägget »

Jag är doktorand i statskunskap vid Åbo Akademi med kinesisk politik som mitt specialområde. Jag är övertygad om att Kina kommer spela en allt viktigare roll i framtidens värld och vill därför bidra till att öka kunskapen om landet och dess politiska system.
sundqvist.gustav@gmail.com
 

-