Kinabevakning
I takt med att tidigare fattiga länder som Kina blir rikare förändras världen. Om vi i de nordiska länderna ska kunna anpassa oss till den nya maktordningen måste vi lära oss mer om vad som händer utanför Europas och Amerikas gränser. Med denna blogg vill jag belysa Kinas politiska utveckling och vad den kan betyda för Norden.

2013 > 12

Internet har hittills inte undergrävt den kinesiska enpartistaten. Å andra sidan har regimen inte heller kunnat utnyttja digitaliseringen för att föra ut sin verklighetsbild i någon högre utsträckning. Däremot tycks Internet ha blivit ett viktigt forum för samhällskritik inom det kommunistiska systemets ramar.   Detta enligt studien Loyal Dissent som publicerades av mig och Johan Lagerkvist 2013 i tidskriften ”Studies Media and Communication”.

I undersökningen analyserades kritik mot kommunistpartiet i textinlägg postade på den kinesiska motsvarigheten till twitter, mikrobloggtjänsten ”Sina Weibo”. I studien analyserades 200 inlägg som diskuterade politiska skandaler och heta politiska frågor under våren 2012. Endast särskilt populära och välciterade inlägg inkluderades i studien. Eftersom Internet censureras i Kina undersöktes endast tillåtna och ocensurerade blogginlägg. Skribenternas kritik mot kommunistpartiet sorterades i tre huvudkategorier; ”kritik mot Kinas politiska system”, ”kritik mot kommunistpartiets politik och enskilda politiker” samt ”positiv kritik eller stöd för kommunistpartiet”.

Enligt studiens resultat framförde 60 procent av de undersökta mikroblogginläggen negativ kritik mot kommunistpartiets politik eller mot enskilda politiker. Endast tio procent av inläggen uttryckte aktivt stöd för kommunistpartiet. Å andra sidan var inte heller kritik mot Kinas politiska system särskilt frekvent förekommande i mikroblogginläggen. Endast fem procent av de undersökta inläggen rikta kritik mot enpartisystemet. Resultaten tyder på att mikrobloggar har gett Kinas politiska debatt ett nytt forum där kritik mot landets politik kan framföras relativt öppet. Det kommunistiska systemet tycks dock än så länge vara skonat från en massiv kritikvåg mot systemets grundvalar.

Läs hela artikeln:
http://redfame.com/journal/index.php/smc/article/view/121

Gustav Sundqvist

Läs hela inlägget »

Under hösten har Kinas nya ledarskikt under president Xi Jinping fattat beslut om att införa ett omfattande politiskt reformpaket. Huruvida denna reformagenda kommer kunna implementeras eller inte utgör dock fortfarande ett frågetecken. Centraliserat beslutsfattande och politiska allianser utgör två faktorer som kan vara avgörande för om de nya reformerna ska få genomslag på marken.

Under hösten har den 18e centralkommittés tredje plenum hållits i Peking. Detta politiska möte må låta torrt och tråkigt men är otroligt betydelsefullt. Vid den 11e partikongressens tredje plenum 1979 tog Kinas dåvarande ledare Deng Xiaoping de första staplande stegen mot marknadsreformer. 34 år senar efterfrågar många i och utanför Kina att ett nytt stort reformpaket sjösätts. Den reformagenda som Xis regering fattade beslut om har också visat sig vara mycket omfattande. Bland annat ska nya marknadsreformer införas, bönder ska ges mer frihet att flytta till städer och enbarnspolitiken ska lättas upp.

I Kina likväl som i många andra länder är det största politiska problemet dock oftast inte att fatta beslut om vad som bör göras. Det svåra kommer när politiken ska implementeras. Under hösten har en mängd olika Kinabevakare siat om President Xis möjligheter att implementera sin politik. Två relativt konfronterande synsätt har utkristalliserats.

Michael Pettis, Professor i finansiell ekonomi vid Beijing University, argumenterar i ett blogginlägg publicerat den 8 december för att President Xi bör centrera det politiska beslutsfattandet för att underlätta en implementering av reformpolitiken. Pettis drar paralleller till den gamla ledaren Dengs ekonomiska reformer. Beijing-Professorn menar att Deng kunde genomföra banbrytande ekonomiska reformer just för att beslutsfattandet vid denna tid var betydligt mer centraliserat än idag.

På denna punk företräder Professor Susan Shirk vid University of California en annan uppfattning. I en artikel som publicerades i East Asia Forum den 23 oktober argumenterar Shirk för att det var Dengs förmåga att utforma politik som gynnade samhällsintressen som gjorde det möjligt för honom att implementera ekonomiska reformer.  Shirk menar att Deng fick med sig Kinas mäktiga provinsregeringar på reformtåget genom att tillåta dessa att dra fördel av den nya marknadspolitiken. Genom att skapa ekonomiska zoner i de provinser som satsade på marknadsreformer uppmuntrades alla provinsregeringar att ta initiativ för att reformera den statscentrerade ekonomin. Ur Shirks synvinkel var det alltså Dengs förmåga att alliera sig med samhällsintressen snarare än centraliseringen av makt som möjliggjorde en implementering av reformagendan. Som en följd av detta bör President Xi enligt Shirk få provinsregeringarna att ställa sig bakom den planerade reformagendan.

Själv vill jag i likhet med Shirk poängtera betydelsen av att undersöka allianser mellan samhällsintressen för att förstå politiken i diktaturer. Som utomstående bedömare underskattar vi ofta den roll som samhällsintressen spelar i auktoritära regimer. Vi har en tendens att se diktaturer som monolitiska enheter. I sina memoarer menar den tidigare premiärminister Zhao Ziyang att politiker runt Deng hade ett betydande inflytande över den gamla ledaren, inte minst när beslutet om ingripandet mot demonstranter på himmelska fridens torg fattades. Zhaos redogörelse visar att Dengs makt inte var absolut. I likhet med Shirk anser jag därför att det finns många skäl att bevaka hur de reformer som sjösattes 2013 kommer att påverka samhällsintressen i Kina. På så sätt kan vi göra kvalificerade gissningar om huruvida de planerade reformerna kommer att vara lyckosamma eller inte.

Läs Pettis och Shirks artiklar:

http://blog.mpettis.com/2013/12/the-politics-of-adjustment/
http://www.eastasiaforum.org/2013/10/23/can-chinas-leaders-harness-support-for-change/

Gustav Sundqvist

Läs hela inlägget »

Jag är doktorand i statskunskap vid Åbo Akademi med kinesisk politik som mitt specialområde. Jag är övertygad om att Kina kommer spela en allt viktigare roll i framtidens värld och vill därför bidra till att öka kunskapen om landet och dess politiska system.
sundqvist.gustav@gmail.com
 

-