KINAS EKONOMI SAKTAR IN, MEN HANDELSKRIGET MED USA ÄR INTE DEN ENDA ORSAKEN 

Under 2018 har Kinas investeringar i infrastruktur, BNP-tillväxt samt värdet på landets aktiemarknad sjunkit. Det snabbt eskalerande handelskriget med USA är sannolikt en orsak till detta. Kinas växande skuldberg är dock troligen en än viktigare förklaring till inbromsningen. Om Kina inte lyckas hantera utlåningen till olönsamma investeringsprojekt ökar risken för att landet kan drabbas av en finansiell kris. 

Den 24 september införde USA 10 procentiga tullar på kinesisk import som 2017 uppgick till ett värde av totalt 189 miljarder dollar. Kina svarade genast med att införa mottullar på amerikanska produkter till ett värde av 60 miljarder dollar. Den senaste eskaleringen av konflikten mellan de båda stormakterna innebär att ungefär hälften av all handel mellan Kina och USA nu är belagd med tull. Eftersom Kinas import från USA är betydligt mindre än vise versa har landet dessutom nästan fått slut på varor som går att tullbelägga. Detta har bidragit till att den amerikanska sidan stärkts i övertygelsen om att handelskriget hittills skadar Kina mer än det skadar USA. I en tweet skriven den 4 augusti uttryckte USAs president Donald Trump att ’tullarna fungerar betydligt bättre än vad någon någonsin förutsåg… den kinesiska marknaden har fallit med 27 procent under de senaste fyra månaderna.’

Även om Trumps siffror var felaktiga (den kinesiska aktiemarknaden hade fallit 24 procent sedan toppnoteringen i januari) så hade presidenten rätt i att Kinas ekonomi bromsat in under 2018. Landets ekonomiska tillväxt förväntas landa på 6.5 procent vilket kan jämföras med 6.9 procent 2017. De kinesiska investeringarna i infrastruktur har också fallit i jämförelse med det föregående året. Även om handelskriget med USA är en bidragande orsak kan Kinas växande skuldberg vara en än viktigare förklaring till den ekonomiska avmattningen. 
 
När den amerikanska banken Lehman Brothers kraschade för tio år sedan klarade Kina sig relativt oskadd från finanskrisen genom att lansera ett gigantiskt investeringsprojekt i infrastruktur. Samtidigt ledde detta till att skulderna hos landets lokala myndigheter ökade explosionsartat. Eftersom Kinas politiska system inte är transparent råder det en hel del oklarheter kring hur stor den totala skuldsättningen är men enligt pessimistiska bedömningar uppgår den till hela 250 procent av BNP. Om dessa siffror stämmer är Kina ett av de mest skuldtyngda länderna i världen. En IMF rapport visar att 38 av 43 historiska fall av kreditexpansion liknande den som vi sett i Kina under de senaste åren har resulterat i finansiella kriser. 2017 reagerade Kinas regering på varningssignalerna och stramade åt bankernas möjligheter att låna ut pengar. Detta är troligen den viktigaste förklaringen till att den kinesiska ekonomin har saktat in. Enligt en studie av Council of Foreign Relations kan handelskriget med USA förklara att de kinesiska aktiekurserna sjunkit med 3.5 procent. Den övriga nedgången på den kinesiska börsen tycks snarar vara relaterad till den minskade utlåningen.

Trots detta kan handelskriget få effekter på den kinesiska ekonomin. I skuggan av handelskonflikten med USA har de kinesiska myndigheterna återigen börjat signalera att ett nytt investeringsprogram i infrastruktur snart kommer att sjösättas. Om så blir fallet kommer Kinas skuldberg troligen fortsätter växa vilket på sikt ökar risken för en förödande finansiell kris. 

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln