CSR I KINA

Under de senaste åren har CSR (Corporate Social Responsibility) blivit ett populärt koncept både i Västvärlden och i Kina. Samtidigt återstår många frågor kring hur företag ska kunna agera socialt ansvarstagande i icke-demokratier. I en nyligen publicerad forskningsrapport diskuterar Hofman, Moon och Wu hur CSR i Kina skiljer sig från CSR i västvärlden.

I Västvärlden har CSR blivit ett allt viktigare begrepp för många företag. Idén är att sociala och hållbarhetsrelaterade värden som jämställdhet, god arbetsmiljö och miljömedvetenhet ska öka förtroendet inom företaget, minska riskerna för PR-relaterade kriser och därmed på lång sikt öka företagens vinster. Enligt teorin är dock CSR beroende av vissa förutsättningar om begreppet inte endast ska utgöra ett spel för gallerierna. I allmänhet krävs det att konsumenter, media och fackföreningar ska sätta press på företag för att dessa ska bli intresserade av en mer socialt ansvarstagande inriktning.

Av detta skäl utgör det växande intresset för CSR i Kina en gåta för många CSR-forskare. Mellan 2006 och 2012 har antalet kinesiska företag som tillhandalhåller CSR-rapporter ökat från 32 till 1 700. Den politiska friheten i Kina ökade dock inte nämnvärt under samma tidsperiod. Det kinesiska facket är fortfarande närmast helt kontrollerat av det styrande kommunistpartiet och icke statliga organisationer inom områden som miljö och arbetsmarknad har svårt att överleva. Det kinesiska utbildningssystemet uppmuntrar inte till ifrågasättande tänkande vilket leder till sämre förutsättningar för konsumentaktivism.

Enligt forskarna Hofman, Moon och Wu är de kinesiska företagens CSR-fokus inte ett resultat av tryck från samhällets gräsrötter. Istället anser de att utvecklingen har drivits fram av det internationella samfundet och den kinesiska centralregeringen. Kina öppnade sin ekonomi för utländska investeringar 1979 och gick med i världshandelsorganisationen WTO 2001. Framförallt den senare händelsen innebar att Kina pressades till att anpassa sitt företagsklimat till internationella normer, däribland sociala normer. Vidare har de kinesiska ledarna sedan början av 2000-talet varit allt mer oroliga för hur miljöförstöring och ekonomiska orättvisor ska påverka stabiliteten i landet. CSR har setts som ett verktyg för att lösa dessa problem och den kinesiska staten har på många sätt varit pådrivande för att stärka CSR-arbetet på landets företag.      

Det finns framförallt två typer av företag i Kina. Statliga företag och familjeföretag. De stora statliga företagen åläggs i allmänhet att utforma CSR-strategier i enlighet med order från Kinas centrala myndigheter. Familjeföretagen har större handlingsutrymme. I allmänhet utvecklar dessa organisationer CSR-strategier, både för att förbättra relationerna med lokalsamhället och för att utveckla kontakterna med staten och lokala myndigheter. Privata företag som är särskilt beroende av samarbete med den kinesiska staten tenderar att utveckla särskilt detaljerade CSR-strategier.

I förhållande till andra utvecklingsländer kan de kinesiska företagens CSR-strategier ofta upplevas som tunna. Det viktigaste innehållet handlar i allmänhet om att respektera den kinesiska lagen och om att betala skatt. Det bör dock påpekas att kinesiska företag i praktiken inte alltid följer landets lagar. Kinesisk arbetsrätt, exempelvis arbetskontrakt-lagen från 2008, är ofta mer progressiv och detaljerad än jämförbara länders arbetsrättslagar. Om företag håller sig till reglerna kan det därför få stora effekter för de anställda.    

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln