KINAS INNOVATIONSKRAFT ÖKAR

Innovation är en av de fyra komponenterna i Peking-andan Innovation är en av de fyra komponenterna i Peking-andan

KINAS INNOVATIONSKRAFT ÖKAR
Under upptakten till de amerikanska primärvalen uttryckte den republikanska primärvalskandidaterna Carly Fiorina skepsis över kinesernas förmåga att skapa innovationer: ”De är inte entreprenöriella, de är inte innovativa, de är därför de stjäl vår intellektuella egendom.” Uttalandet är ett typiskt exempel på (lite fördomsfullt) tvivel kring kinesisk innovationsförmåga som fortfarande finns i Västvärlden. Alltmer fakta tyder dock på att Kina är på väg att utveckla starkare innovationskraft.

För en besökare i Kinas huvudstad Peking går det inte att undkomma att innovationsförmåga är ett högt prioriterat politiskt mål. Överallt finns propagandaaffischer som annonserar ut de fyra värderingar som tillsammans utgör den så kallade Peking-andan, patriotism, innovation, inkludering och dygd. Många liberalt sinnade västerlänningar rynkar på näsan åt att myndigheter skulle kunna frammana innovationer med hjälp av kommunistiska femårsplaner. Det är dock just detta som den kinesiska staten försöker göra. Sedan år 2000 har den andel av ekonomin som Kina satsar på forskning och utveckling mer än fördubblats från 0.9 procent 2000 till 2.1 procent av BNP idag. I köpkraftsjusterade termer spenderar Kina mer pengar på forskning och utveckling än EU, ett försprång som troligen bara kommer att vidgas.

För att offentliga satsningar på forskning ska bidra till att stärka ett lands ekonomi måste dock landets företag bli innovativa. En rapport från konsultföretaget McKinsey visar att den kinesiska ekonomin blivit innovativ inom vissa sektorer, men att nyskapandet halkar efter inom andra områden. De tydligaste exemplen på kinesisk innovationskraft går att finna i produktionen. Kinesiska företag har varit skickliga på att utnyttja landets unika system av billig men relativt högutbildad arbetskraft i kombination med förstklassig infrastruktur för att pressa ned priset på produkter som elektronisk utrustning och solpaneler. Den kinesiska industriproduktionen står inför stora utmaningar eftersom kinesiska arbetares löner nu stiger snabbt. De kinesiska fabrikerna hoppas dock kunna möta denna utmaning genom att digitalisera leverantörsnätverk och robotisera delar av industriproduktionen.

Även inom konsumentområdet har kinesiska företag blivit mer innovativa. Till skillnad från västerländska Internetjättar som Google, Facebook och Twitter, kommer huvuddelen av många kinesiska Internetföretags intäkter inte från annonsering utan från försäljning av elektroniska produkter som online-spel. Den kinesiska meddelande-appen Wechat kan i en första anblick tyckas vara en kopia av Messenger men i själva verket innehåller den många funktioner som den amerikanska föregångaren saknar. Wechats digitala betalningssystem har exempelvis fått extremt stort genomslag i Kina under de senaste åren.

Kinesiska företag har haft svårare att konkurrera när det gäller utveckling av förstklassig ingenjörskonst. Kinesiska snabbtågstillverkare är visserligen konkurrenskraftiga men när det gäller utvecklingen av flygplan och bilar ligger landet fortfarande långt efter. Rörande de allra mest forskningstunga innovationerna som medicinutveckling har Kina fortfarande en lång väg att gå. Kina satsar visserligen mycket pengar på forskning men det kommer ta lång tid innan dessa satsningar kan resultera i innovationer som kommer till nytta i näringslivet.

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln