Donald Trumps Kinapolitik

Amerikanska presidentkandidater brukar gå till val på att inta en tuffare politisk hållning mot Kina. Få kandidater har dock haft en så hård retorik mot Kina som den nyligen valda republikanska presidentkandidaten Donald Trump. Om Trump gör verklighet av sina vallöften och inför aggressiva handelshinder för att motverka kinesisk export kan det få stora konsekvenser för världsekonomin. Hans överraskande och aggressiva uttalanden riskerar också att leda till att de säkerhetspolitiska relationerna mellan de två stormakterna tar allvarlig skada.   

Samma dag som Trump valdes till USAs president riktade den nationalistiska kinesiska tidningen Global Times svidande kritik mot den amerikanska demokratin: ”om en sådan person kan bli president är det något fel med den existerande politiska ordningen.” Även om de kinesiska ledarna tycks förtjusta över att Trumps valseger kan ge västerländsk demokrati ett dåligt ryckte är de desto mindre entusiastiska över vad Trumps handels- och säkerhetspolitik kan få för konsekvenser. För Kina står mycket på spel. Trump vill stämpla landet som en valutamanipulator vilket i sin tur skulle öppna dörren för införandet av omfattande amerikanska handelshinder mot Kina. Under valkampanjen annonserade Trump planer på att införa 45-procentiga tullar på kinesisk export. Enligt den Hongkong-baserade chefekonomen Kevin Lai vid Daiwa Capital Markets skulle detta resultera i ett fall på kinesisk export till USA på 87 procent, vilket över tid skulle leda till att Kinas BNP faller med upp till fem procent.

Trump har redan uttryckt att han inte tänker hålla flera av sina vallöften. Det är till och med tveksamt om det ens är politiskt möjligt för honom att införa omfattande tullar på kinesisk export, eftersom en stor del av det republikanska partiet är frihandelsvänligt. Däremot har han som president befogenhet att i ett ”nationellt nödläge” införa tullar på 15 procent mot en enskild stat under 150 dagar. Även en sådan åtgärd skulle resultera i stora förluster för den kinesiska ekonomin. Kinesiska tidningar har dock varnat för att landet kommer svara med motåtgärder om USA inleder ett handelskrig. Den nationalistiska tidningen Global Times varnar för att Boings försäljning av flygplan, Apples försäljning av smarta telefoner och det amerikanska jordbrukets försäljning av sojabönor kan bli lidande om Trump inför tullar mot kinesiska produkter.

Utöver risken för handelskrig, väcker Trumps uttalanden efter det amerikanska presidentvalet frågor kring hur de säkerhetspolitiska relationerna mellan Kina och USA kan komma att utvecklas. Den 3 december skrev Trump på sitt Twitter-konto att han tagit emot ett gratulationssamtal från ”Taiwans president” Tsai Ing-wen. I diplomatiska sammanhang är Taiwan officiellt en del av Kina även om ön i praktiken är en självständig stat. De kinesiska ledarna säger sig vara fast beslutna att stoppa taiwanesisk självständighet, även om detta skulle resultera i en militär konflikt. Taiwan har dock hittills kunnat behålla sitt oberoende genom det stöd som öns regering får från USA. För att inte elda på en redan känslig konflikt brukar amerikanska presidenter inte acceptera samtal från Taiwans ledare och absolut inte använda ordval som ”Taiwans president”.

Kina har officiellt uttryckt sitt missnöje över telefonsamtalet och statlig kinesisk media uppmanar Trump att ”vara försiktig”. Trump har å sin sida reagerat genom att rikta ännu mer kritik mot Kina på sitt Twitter-konto. ”Frågade Kina oss om det var okej att devalvera sin valuta (och göra det svårt för oss att konkurrera), beskatta produkter som kommer in i deras land (USA beskattar inte dem) och bygga ett massivt militärt komplex i sydkinesiska havet? Jag tror inte det!” twittrade Trump den 4 december. Risken för kraftigt försämrade relationer mellan de två stormakterna tycks större än på länge.

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln