Det kinesiska nyåret skapar stora utmaningar på landets arbetsmarknad
 

Enligt den kinesiska månkalendern inträffade nyåret den 8 februari och vi har nu gått in i apans år. Det kinesiska nyåret är med god marginal Kinas viktigaste nationella högtid. Förutom att ha en stor betydelse i mer än en miljard människors privatliv påverkar det kinesiska nyåret också den kinesiska arbetsmarknaden och industriproduktionen i mycket hög utsträckning.

Under största delen av året präglas Kinas arbetsmarknad av en febril aktivitet. En genomsnittlig kinesisk arbetare ägnar över 2 000 timmar per år åt att arbete vilket kan jämföras med arbetstagare i Tyskland och Danmark som i snitt tillbringar 1500 timmar på sina arbetsplatser. Den jättelika tillväxtmotorn stannar dock upp under det kinesiska nyåret. Under denna högtid, som inträffar i januari eller februari, reser nästan alla kineser hem till sina familjer. Det är en migration av gigantiska mått. Enligt den officiella statistiken genomfördes 3.6 miljarder resor under den 40 dagars-period som markerade det kinesiska nyåret 2014. För många kinesiska arbetare är nyåret särskilt viktigt eftersom det utgör ett av få tillfällen då de kan träffa sina barn och föräldrar som av praktiska skäl bor kvar i fattiga byar och småstäder på landsbygden. Precis som under den svenska julen är nyåret också en högtid som kännetecknas av utbytande av gåvor. I Kina handlar det om utbyten av röda kuvert innehållande stora summor pengar.

Ledigheten innebär att Kinas väldiga industriproduktion stannar upp. Kinesiska industriarbetare tar i allmänhet ut så mycket som fyra veckors ledighet under nyåret. Företag som köper in produkter från Kina måste därför vara noga med att beställa varor i god tid. Välorganiserade fabriker brukar uppmana kunder att beställa produkter som de behöver innan nyåret fem eller sex månader i förväg. Om varor beställs senare finns det stor risk för att produkterna först levereras efter nyåret vilket kan skapa stora problem i kundernas logistikkedjor. Under de två vintermånader som föregår nyåret rullar de kinesiska fabrikerna på högvarv. Vid denna tid ska fabrikerna färdigställa samtliga beställningar samtidigt som industriarbetare jobbar övertid med hopp om tjäna extrapengar som de kan använda under ledigheten. Dessa två faktorer utgör ett perfekt recept för att produkternas kvalité ska bli lidande.

En annan utmaning är att industriarbetarna ofta inte återkommer till fabrikerna efter nyåret. Under tiden som de kinesiska migrantarbetarna tillbringar hemma med familj och vänner får de ofta tips om nya jobb där de kan få bättre löner och villkor. Som en följd av detta händer det att fabriker förlorar så mycket som 50 procent av arbetsstyrkan under det kinesiska nyåret. Mellan februari och mars måste nya tjänster tillsättas vilket utgör något av en mardröm för personalhandläggare. Företag som erbjuder hög lön, god arbetsmiljö och möjligheter till vidareutbildning har bättre möjligheter att hålla kvar en stor del av arbetsstyrkan. I jämförelse med andra aktörer har svenska företag ofta en konkurrensfördel på detta område.

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln