Export till Kina

Den 17 december 2015 meddelade SAABs arvtagare NEVS att företaget fått en beställning från Kina på 250 000 elbilar. Förutsatt att affären blir verklighet utgör den ett exempel på den tilltagande betydelsen av kinesisk import. I nuläget är Sveriges handel med Kina dock fortfarande förhållandevis liten.

Den snabba ekonomiska tillväxt som skett i Kina sedan marknadsreformer initierades 1979 har framför allt drivits fram med hjälp av en exploderande utrikeshandel. Från att ha varit en isolerad planekonomi tog Kina 2013 över USAs position som världens största handelsnation. Kina har länge haft ett stort handelsöverskott. Trots detta är Kina dock även världens största importnation. I media beskrivs den kinesiska importen ofta som råvarufokuserad. Landet köper exempelvis stora mängder olja och järn (12 % respektive 5 % av den totala importen). Största delen av den kinesiska importen utgörs dock av mer avancerade elektromekaniska produkter (43 %). Förutsatt att Kinas ekonomi fortsätter växa kommer landet bli en allt viktigare marknad även för europeiska länder. Jim O’Neill, forskningschef för Global Economic Research på Goldman Sachs förutser att landet kommer vara Tysklands viktigaste exportmarknad innan 2025.

Mot bakgrund av detta är Sveriges export till Kina fortfarande slående liten. Enligt SCB utgjorde Sveriges varuexport till Kina endast 3 % av den totala varuexporten 2011. Kina är visserligen vår största handelspartner i Asien men landet är fortfarande en mindre viktig marknad än lilla Belgien som endast har drygt tio miljoner invånare. Över 70 % av den svenska varuexporten går till Europa, vilket kan vara problematiskt med tanke på att kontinentens relativa betydelse i den internationella ekonomin troligen kommer minska i framtiden. I en debattartikel i DN den 5 februari 2015 adresserade statsminister Löfven och näringsminister Damberg problemet: ”Det är inte konstigt att vi exporterar mest till våra grannländer, men att Sverige inte har så mycket handel med andra delar av världen innebär att vi inte fullt ut har kunnat dra nytta av den tillväxt som genererats i de nya tillväxtländerna, främst i Asien.” Under hösten 2015 släppte näringsdepartementet en exportstrategi med förslag på ett antal åtgärder som syftar till att olja den svenska exporten. Satsningar på information om tillväxtmarknaderna, satsningar på främjande och vidareutveckling av Sverige som varumärke och hjälp med byråkratiska handelshinder nämns som ett antal åtgärder.

Gustav Sundqvist

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln