Är strejkvågen i Kina början på en ny arbetarrörelse?
 

De senaste åren har våg efter våg av stora strejker sköljt över Kinas södra industristäder. Senast i raden var den stora strejken vid Yue Yuen Industrials skofabriker i Dongguan. Är detta ett tecken på att en ny arbetarrörelse är på uppsegling i Kina? Både ja och nej enligt Shi Xiuyin 石秀印 professor och vice rektor vid Kinas institut för sociologi och arbetsmarknadsfrågor i Peking 

Shi Xiuyin har nyligen pensionerats men är lika aktiv som när han arbetade. Jag träffar honom på China’s Institute of Social Sciences i Peking, en jättelik vit byggnad som bevakas av beväpnade vakter i militärgröna uniformer. Shi inleder vårt samtal med att prisa Sverige. ”Ert land har ett mycket bra rykte i Kina. Vi förknippar Sverige med bra välfärd, stabilitet och en stark arbetarrörelse.”

Shi är betydligt mer osäker på hur styrkan i Kinas arbetarrörelse ska värderas. ”Kinesiska arbetare har ofta ganska konservativa attityder. Inte sällan är det vanligt att man ser sin arbetsplats som en familj där chefen utgör familjeöverhuvudet. Så länge chefen håller sina löften och åtaganden behandlas han ofta med stor respekt av de anställda. ’Att vara chef är inte heller lätt’ 做老板也不容易 är ett vanligt uttryck bland kinesiska arbetare.”

Om chefen inte står vid sina åtaganden exempelvis genom att inte betala ut löner till arbetarna i tid kan detta dock leda till stort missnöje bland arbetarna. Vid dessa situationer kan arbetsgivaren få utstå vass kritik från de anställda. Inte sällan används arbetarvänliga lagtexter och uttalanden från toppolitiker för att kritisera arbetsgivaren. ”För många arbetare är lagen något diffust och därför är det särskilt vanligt att hänvisa till uttalanden från höga politiker som presidenten och premiärministern. Har premiärministern lyft fram att löner ska betalas i tid kan arbetare ofta ta upp detta i diskussioner med arbetsgivaren. Ibland kan de också söka legal hjälp från icke-statliga organisationer för att angripa arbetsgivaren i rätten.”

Om arbetsmarknadskonflikterna fördjupas ytterligare ligger dock den marxistiska begreppsapparaten med dess klasskampsretorik alltid nära till hands. ”Även personer med låg utbildningsnivå har en viss uppfattning om detta tänkande eftersom alla måste studera kommunismens kärnpunkter i skolan. Förståelsen för marxistisk teori bland industriarbetare är ofta väldigt simpel. Det kan sammanfattas i att de rika ses som kapitalister och att de anses förtrycka arbetarna. Vid hårda konflikter och strejker kan arbetare dock ta hjälp av denna retorik som de annars inte bryr sig särskilt mycket om.”

Från ett generaliserande plan följer arbetares tänkande enligt Shi Xieyan en slags trestegsraket. Så länge arbetarna har ett harmoniskt förhållande till arbetsgivaren har de ofta också en ganska konservativ ideologi. Om förhållandet till arbetsgivaren blir mer konfliktfyllt tenderar arbetarna att ta hjälp av lag och rättighetstänkandet. Om relationen slutligen blir så dålig att arbetarna tar till konfliktåtgärder vänder de sig inte sällan till Marxismen. För de kinesiska arbetarna verkar dessa läror snarare vara verktyg i en verktygslåda än ideologier som de omfamnar i alla väder.

Gustav Sundqvist
 

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln