Diskussionen om ökad ojämlikhet kan stärka vänstern

I veckan firades första maj, arbetarrörelsens dag. För att uppmärksamma detta följer här en betraktelse om hur läget står till för den internationella vänstern. Socialismens misslyckanden i Östeuropa och Asien har länge plågat den socialistiska ideologin. Den tilltagande diskussionen om växande ekonomisk klyftor skulle dock kunna skapa förutsättningar för en nytändning hos den internationella vänsterrörelsen.

1979 inledde den kinesiska ledaren Deng Xiaoping vad som kom att bli början på världssocialismens stora tillbakagång. Vid den 11 centralkommitténs tredje plenum beslutade han att kommunistpartiets klasskampsfokus skulle överges och att ideologi skulle prioriteras ned till förmån för ekonomisk pragmatism. Beslutet var ett erkännande av att kollektiv produktion och planekonomi inte hade lett till de framsteg socialistiska ekonomer hade förväntat sig. Mötet kom att bli startskottet för en våg av privatiseringar och marknadsanpassningar i den kinesiska ekonomin. Reformerna följdes noga av partier runt om i världen och ledde till att allt fler, inte minst i de kommunistiska Östeuropa, började ifrågasätta den socialistiska ideologin.

1989 föll berlinmuren och kommunismen i Östeuropa. Svallvågorna från detta sammanbrott skakade vänsterrörelser överallt i världen. De västerländska kommunistpartier som mot bättre vetande visat stöd för de östeuropeiska kommunistdiktaturerna tvingades självrannsaka sig och överge tron på att det skulle finnas någon slags speciell socialistisk form av demokrati. Även socialdemokratiska partier reformerades. Längst gick de brittiska socialdemokraterna Labour som från 1992 slutade använda begreppet socialism. I Europa började socialdemokrater avreglera ekonomin, privatisera välfärden och sänka skatter, reformer som innan 1990-talet hade betraktats som högerpolitik.

Men frågan är om inte pendeln snart kan komma att svänga tillbaka. Statistik visar att de ekonomiska klyftorna mellan rika och fattiga snabbt ökar, särskilt i de länder som genomfört mest marknadsreformer. 2011 publicerade de utvecklade staternas organisation OECD en rapport med titeln ”Divided We Stand: Why Inequality Keeps Rising” i vilken de växande klyftorna diskuterades och kritiserades. Ett år senare publicerade högerns tidigare fanbärare Francis Fukuyama artikeln ”Can Liberal Democracy Survive the Decline of the Middle Class?”. I artikeln uttrycker Fukuyama oro för vad han ser som den politiska vänsterns svaghet och oförmåga att motverka växande klyftor.

På få ställen har ojämlikheten ökat så snabbt som i Kina där Deng Xiaopings reformer inte endast skapade ekonomisk tillväxt utan även stor social utslagning. Kina har idag större klyftor än USA och Indien. I orättvisornas spår har protester och uppror blivit allt vanligare. Den storstrejk som genomfördes vid Yue Yuen Industrials skofabriker under april detta år var ett tydligt exempel på den instabilitet som skapats i spåren av Kinas marknadsreformer. Enligt vissa fackföreningsföreträdare var strejken den största på 30 år.

1900-talets socialism skapade på många håll i världen förtryck och ekonomisk ineffektivitet som skadade ideologin allvarligt. Men de senaste årens pendelsväng åt höger har samtidigt lett till att ekonomiska klyftor börjat växa med oroväckande hastighet. Utvecklingen borde skapa förutsättningar för en återkomst av någon slags ny vänster. En sådan rörelse tycks dock fortfarande ligga i sin linda.

Gustav Sundqvist

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln