Är ett nytt kallt krig på väg?

Att stormakter låtit bli att stödja olika sidor i militära konflikter har varit en viktig orsak till att antalet krigsoffer minskat efter kalla krigets slut. Inbördeskriget i Syrien där USA, Ryssland och Kina levererar vapen till olika sidor utgör därför ett illavarslande trendbrott. Efter en relativt lång period av fred riskerar världen att gå in i en ny epok av blodiga konflikter.

Forskningsinstitutet Sipri kartlägger kontinuerligt antalet döda i militära konflikter runt om i världen. I kontrast mot en ofta mörk mediebild har antalet dödsoffer i krig minskat betydligt under de senaste hundra åren. Världskrigens dödsoffer räknades i miljoner. Under Kalla kriget dog årligen hundratusentals människor som en följd av militärt våld. De senaste 20 åren har antalet årliga krigsoffer varierat mellan tiotusen och femtiotusen. Siffrorna är fortfarande fruktansvärda men en förbättring har ägt rum. Världen har blivit betydligt fredligare.

Sipri framför två huvudförklaringar till att antalet dödsoffer i militära konflikter har minskat så dramatiskt. För det första ledde upptäckten av kärnvapen till att världskrig blev ett allt för kostsamt alternativ för stormakterna efter 1945. Istället för att skjuta atombomber på varandra valde USA och dess ärkerival Sovjetunionen att kriga genom ombud. Supermakterna stödde sina ideologiska vapenbröder i ett stort antal konflikter, främst i den fattiga delen av världen. I och med Kalla krigets slut upphörde dock även stormakternas stöd till krigförande parter.  Särskilt Sovjet och dess arvtagare Ryssland saknade vilja och ekonomisk kapacitet för att fortsätta stödja krigförande kommunistiska regimer och gerillor. Sipri har framfört detta som en huvudförklaring till den snabba minskningen av antalet blodiga konflikter under de senaste 20 åren.

Det är därför mycket oroande att Syrienkriget blivit ett slagfält för stormakter. Medan Ryssland och Kina ger stöd till Assad-regimen ger USA, Turkiet och Saudiarabien stöd till oppositionen. Ett trendbrott är att det rysk-kinesiska stödet till Assad har fått en ideologisk dimension. Båda länderna beskriver demokrati och fundamentalistisk gudstro som något opassande för icke-västliga stater. I jämförelse med alternativen anses auktoritärt styre vara att föredra. På detta sätt kan både Ryssland och Kina även legitimera de egna ländernas brist på demokrati.

Stormakternas inblandning i Syrienkriget har lett till att alla stridande sidor kunnat räkna med att en obruten ström av vapen och förnödenheter ständigt levereras till fronten. Som ett resultat har hittills över 100 000 människor dödats i konflikten. Frågan är om Syrien endast är det första offret i ett nytt Kallt krig mellan den demokratiska Västvärlden och de auktoritära östmakterna. Om så är fallet riskerar en lång positiv period av sjunkande antal militära konflikter att brytas.

Läs Sipris årsbok:
http://www.sipri.org/yearbook/2013

Gustav Sundqvist

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln