Kinabevakning
I takt med att tidigare fattiga länder som Kina blir rikare förändras världen. Om vi i de nordiska länderna ska kunna anpassa oss till den nya maktordningen måste vi lära oss mer om vad som händer utanför Europas och Amerikas gränser. Med denna blogg vill jag belysa Kinas politiska utveckling och vad den kan betyda för Norden.

Jag deltar i Formas tidning Extrakt och diskuterar hur kampen mot Corona-epedemin kan leda till att demokratin urholkas både i Kina, Sverige och i andra länder: extrakt.se/digital-overvakning-i-kampen-mot-corona/

Läs hela inlägget »

Under 2010-talet har Kinas investeringar i utlandet ökat kraftigt. Under den gångna tioårsperioden har även ett stort antal svenska företag fått kinesiska huvudmän. I en nyutgiven rapport från Försvarets forskningsinstitut (FOI) görs en första kartläggning över Kinas svenska företagsförvärv. Det finns dock fortfarande ett stort mörkertal kring vilka företag som köpts upp av kinesiska huvudmän. 
 

Mellan 2010 och 2017 ökade Kinas globala utlandsinvesteringar snabbt från cirka 50 till 200 miljarder dollar per år. 2018 stod Kina för cirka 14 procent av världens totala utlandsinvesteringar. Det finns flera skäl som förklarar varför Kinas näringsliv valt att expandera utanför landets gränser. Ett antal olika regeringsstrategier, bland vilka ’Belt and Road Initiative’ som lanserades 2013 är den mest kända, har exempelvis uppmuntrat kinesiska företag att investera utomlands. Kina har även fört en expansiv ekonomisk politik under en längre tid vilket har lett till att antalet lönsamma investeringsprojekt i landet minskat samtidigt som investeringsbehovet i stora delar av den övriga världen fortfarande är omfattande. De senaste tre åren har dock kurvorna vänt. 2017 införde Peking administrativa kontroller av ”irrationella” kapitalutflöden vilket sedan dess har lett till att de årlig kinesiska utlandsinvesteringarna halverats. 

I en nyutgiven rapport från FOI identifieras totalt 51 situationer där kinesiska företag förvärvat svenska moderbolag samt 14 kinesiska minoritetsförvärv. Dessa affärer innebär även att kinesiska företag tagit kontroll över ett hundratal svenska dotterbolag. Utöver detta visar studien att runt tusen av Sveriges cirka 600 000 företag kontrolleras av medborgare med bosättning i Kina eller Hongkong. 
FOI-undersökningen grundades dock till stor del på information inhämtad från bolagsverket. Alla svenska aktiebolag ansvarar själva för att anmäla sin verkliga huvudman till Bolagsverket. Det är dock upp till varje enskilt bolag att se till så att detta verkligen görs. Bolagsverket ansvarar inte för att kontrollera att uppgifterna avseende huvudman är korrekta. Detta innebär att det kan finnas stora mörkertal kring vilka företag som faktiskt har en kinesisk huvudman. 

FOI-undersökningen grundades dock till stor del på information inhämtad från bolagsverket. Alla svenska aktiebolag ansvarar själva för att anmäla sin verkliga huvudman till Bolagsverket. Det är dock upp till varje enskilt bolag att se till så att detta verkligen görs. Bolagsverket ansvarar inte för att kontrollera att uppgifterna avseende huvudman är korrekta. Detta innebär att det kan finnas stora mörkertal kring vilka företag som faktiskt har en kinesisk huvudman. 

De senaste årens alltmer negativa mediala bild kring Kinas politiska ledarskap tycks ha påverkat den svenska debatten kring kinesiska investeringar. Exempelvis har professor Lars Nodström varnat för att låta enskilda regioner bli för beroende av Kina i en debattartikel i Göteborgsposten. Hittills finns dock inget officiellt system för att stoppa kinesiska investeringar i Sverige. 2020 träder dock ett nytt EU-regelverk i kraft som även kan göra det möjligt för Sverige att stoppa utländska investeringar inom strategiska sektorer.

Läs FOI-rapport genom denna länk: 
https://www.foi.se/nyheter-och-press/nyheter/2019-11-29-kartlaggning-av-kinesiska-bolags-forvarv-i-sverige.html

Läs hela inlägget »

I skuggan av konflikten kring frisläppandet av den fängslade bokförläggaren Gui Minhai har relationerna mellan Sverige och Kina fortsatt att sjunka till nya bottennivåer. I december uttryckte Kinas ambassadör Gui Congyou att Kina kommer införa ekonomiska sanktioner mot Sverige. Liknande sanktioner har tidigare införts mot andra länder som hamnat i politiska konflikter med Kina däribland Norge.
 
I en intervju med Göteborgsposten (GP) efter ett seminarium med utrikespolitiska föreningen i Göteborg uppger Kinas ambassadör i Sverige Gui Congyou att Kina kommer att införa ekonomiska sanktioner mot Sverige. ”Ingen kan räkna med att å ena sidan skada Kinas intressen och å andra sidan göra stora vinster i landet” säger ambassadör Gui i en intervju med GP. Vidare uppger Gui Congyou att Sveriges kulturella, ekonomiska och handelsrelaterade relationer med Kina kommer påverkas som ett resultat av de försämrade relationerna mellan de båda länderna. I intervjun tillade ambassadör Gui att han kommer informera det svenska utrikesdepartementet om vilka mer specifika åtgärder Kina tänker vidta.

Huvuddelen av konflikten mellan Sverige och Kina har sitt ursprung i Kinas fängslande av den svenska medborgaren Gui Minhai som frihetsberövades från ett hotell i Thailand 2015. Den svenska regeringen har gradvis intensifierat försöken att få Gui Minhai frigiven och under de senaste åren har hans fall fått växande mediauppmärksamhet. Under hösten 2019 tilldelades den fängslade bokförläggaren Tucholskypriset av yttrandefrihetsorganisationen svenska Pen. Priset delades ut av den svenska kulturministern Amanda Lind den 15 november. Den kinesiska ambassadören svarade på detta genom att meddela att Sveriges kulturminister och andra regeringsföreträdare inte längre var välkomna i Kina.
 
Det är inte första gången som Kina använder ekonomiska påtryckningar för att bestraffa eller påverka andra länder. När demokratiaktivisten Liu Xiaobo tilldelades Nobels Fredspris 2010 ledde det till en sex-år lång diplomatisk konflikt mellan Kina och Norge. Konflikten resulterade i en kraftig nedkylning av de diplomatiska relationerna mellan de båda länderna samt i en kinesisk blockad mot import av norsk lax. De öppna fientligheterna slutade 2016 då Norges utrikesministerium gjorde ett uttalande där man tillkännagav att landet respekterade Kinas territoriella integritet och kärnintressen samt inte skulle stödja handlingar som skulle kunna undergräva dessa intressen. Uttalandet tolkades av många som en norsk ursäkt gentemot Kina. 
 
Trots att konflikten mellan Kina och Norge ledde till minskad kinesisk laximport och en försening av ett bilateralt handelsavtal mellan de båda länderna var de ekonomiska konsekvenserna i stort ändå relativt begränsade. Den totala handelsnivån minskade något mellan 2011 och 2012 men slog snart nya rekord. En systematisk studie av Andreas Fuchs och Nils-Hendrik Klann från 2013 tyder på att politiska konflikter med Kina inte har en särskilt stor effekt på det ekonomiska utbytet mellan olika länder. I studien undersökte forskarna data från 159 länder som handlade med Kina mellan 1991 och 2008 för att se om handeln försämrades som ett resultat av politiska konflikter med Peking. Författarna fokuserade framförallt på att undersöka om den kinesiska handeln med länder som tagit emot Tibets andliga ledare Dalai Lama minskade. I studien visar författarna att Kina sedan sekelskiftet börjat bestraffa länder som bjudit in Dalai Lama genom att minska exporten till dessa. Samtidigt är bestraffningarna ofta kortvarig och nedgången i exporten försvinner i allmänhet cirka ett-år efter Dalai Lamas besök.
 
Hittills har inte Sveriges och Kinas ömsesidiga ekonomiska relationer påverkats i särskilt hög utsträckning av de dåliga relationerna. Mellan 2017 och 2018 tredubblades de kinesiska investeringarna i Sverige från 1.5 miljarder till 4.5 miljarder dollar. Under samma tidsperiod ökade den bilaterala handeln med 15 procent till 17.5 miljarder dollar. 

Läs hela inlägget »

Under söndagen hålls val till Hongkongs 18 lokala distrikt. I skuggan av de stora demonstrationerna i Hongkong förväntas valdeltagandet att bli ovanligt högt. Vanligtvis brukar etablisemangskandidater med nära kopplingar till Peking vinna de lokala valen men i söndagens val bedöms den Peking-kritiska oppositionen göra bra ifrån sig. Jag kommenterar valet i SVT-nyheter: 
https://www.svtplay.se/video/24589960/nyheter-direkt/lokalval-i-hongkong?start=auto

Läs hela inlägget »

Under november har konfrontationerna mellan demonstranter och poliser i Hongkong blivit allt intensivare. Demonstranterna har okuperat flera universitetskampus som i sin tur har stormats av Hongkongpolisen. Våldsamma sammandrabbningar mellan polis och demonstranter har lett till att många människor på båda sidor skadats. Samtidigt ökar spekulationerna kring om den reguljära kinesiska militären kommer att sättas in mot protesterna. Den 19 november kommenterar jag utvecklingen i Hongkong i SVTs morgonstudio:

 https://www.svtplay.se/video/20312750/morgonstudion/morgonstudion-19-nov-06-00-1?position=1318

Läs hela inlägget »

Det styrande kinesiska Kommunistpartiets 19e centralkommitté håller sitt fjärde plenarsammanträde mellan den 28 oktober och den 31 oktober.

Agendan för mötet är att upprätthålla och förbättra samt att modernisera det kinesiska styret. Det finns goda skäl att tro att ekonomiska frågor kommar ha en stor betydelse under mötet. Kina är pressat av handelskriget med USA. Landets ledare kan ha ett behov av att signalera att de vill fortsätta genomföra marknadsreformer för att säkerställa att utländska företag fortsätter att förlägga sin produktion till Kina.  Läs mer om plenarsammanträdet i intervju med mig. Du når intervjun via länken nedan: 

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/wPkPj1/ekonomiska-reformer-vantas-fran-kina

Läs hela inlägget »

Sedan slutet på mars har Hongkong präglats av stora folkliga protester som framförallt riktar sig mot det kinesiska kommunistpartiets stora inflytande i staden. Trots att styret i Hongkong gått med på några av demonstranternas krav har protesterna inte avstannat utan snarare blivit allt våldsammare. Hotet om att den kinesiska militären ska slå ned på demonstranterna ligger alltjämt som en skugga över Hongkong. 

Sedan 1997 är den tidigare brittiska kolonin Hongkong en del av Kina. Staden är dock relativt självstyrande och Hongkong-borna har fler demokratiska rättigheter än deras landsmän på det kinesiska fastlandet. I februari 2019 lade stadsregeringen i Hongkong, under ledning av guvernören Carry Lam, fram ett förslag om att personer som anklagats för att ha begått brott i det kinesiska fastlandet ska kunna utelämnas till myndigheter som står under direkt kontroll av det kinesiska kommunistpartiet. Lagförslaget väckte ett ramaskri i Hongkong och blev startskottet till den senaste protestvågen. Enligt många Hongkong-bor skulle lagförslaget kunna användas för att lämna ut kritiker mot den kinesiska regeringen och företagare som skaffat sig ovänner på det kinesiska fastlandet.

Kort efter att förslaget blivit känt organiserade gruppen Civil Human Rights Front, en paraplygrupp som bland annat inkluderar Hongkongs stora demokratiska fack, demonstrationer med hundratusentals deltagare. I inledningsskedet krävde demonstranterna i första hand att den kontroversiella utlämningslagen skulle stoppas. Carry Lam förhöll sig till en början kallsinnigt och paternalistiskt till protesterna. Hon gjorde exempelvis liknelser mellan demonstranterna och en av hennes bråkiga söner: ”om jag ger efter för hans beteende kommer han ångra det när han växer upp”. Kort efter uttalandet visade många demonstranter upp skyltar med texten ”Carry Lam är inte min mamma”. Den 16 juni deltog två av Hongkongs sju miljoner invånare i demonstrationerna. Carry Lam svarade med att upphäva lagförslaget den 15 juni, förklara lagen död den 9 juli och slutligen dra tillbaka lagförslaget den 4 september. 

Carry Lams reträtt har dock inte stoppat protesterna. I takt med att protesterna rullat på har demonstranterna rest alltfler krav på stadens regering. Många demonstranter vill att polisen ska utredas, att Carry Lam ska avgå, att Hongkongs självstyre ska tryggas och att demokratiska reformer ska sjösättas. I slutändan är det dock inte Carry Lam utan kommunistpartiets högsta ledarskikt i Peking som fattar beslut kring hur långt Hongkongs stadsregering kan gå demonstranterna till mötes. Att ge mer självstyre eller mer demokratiska rättigheter till Hongkong-borna är troligen utanför den gräns som kommunistpartiet kan acceptera. 

Under de senast månaderna har protesterna blivit allt våldsammare. I slutet av juli blockerade demonstranterna Hongkongs internationella flygplats under flera dagar. Under hösten har det också blivit allt vanligare att demonstranter kastar brandbomber på polisen. Polisen har å sin sida besvarat det intensivare våldet med tårgas och gummikulor. Under Kinas nationaldag den 1 oktober sköts en ung man i bröstet med konventionell ammunition efter att han angripit en polis med en påk. Den 4 oktober införde Carry Lam undantagslagar som förbjuder demonstranter från att maskera sig vilket i sin tur gav upphov till än mer ilska bland de protesterande.

Vid sidan av demonstrationerna har den kinesiska militären gradvis flyttat in alltfler trupper till Hongkong. Sedan i våras bedöms Hongkongs garnison ha stärkts från 3000 man till 12 000 man. Huvuddelen av dessa soldater bedöms vara halv-militära kinesiska styrkor som är specialiserade på att bekämpa uppror. Under slutet av juli skickade den kinesiska militären i Hong Kong ut en film i sociala medier som visar hur soldater marscherar mot demonstranter. Hongkongs konstitution möjliggör ingripande från den kinesiska militären ”för att bevara allmän ordning och för att motverka katastrofer.” Det finns alltså inga legala hinder för att sätta in kinesiska soldater i staden.

För kommunistpartiet i Peking finns det ingen enkel väg för att bemöta demonstrationerna i Hongkong. Ju längre demonstrationerna pågår och ju våldsammare de blir desto svagare framstår Kinas högsta politiska ledare Xi Jinping. Ett skräckscenario för den kinesiska regeringen vore om demonstrationerna spreds till de kinesiska gränsstäderna norr om Hongkong. Ett militärt nedslag på demonstranterna skulle samtidigt riskera att bli en stor PR-förlust för kommunistpartiet, försvåra planerna på en återförening med Taiwan och förvärra handelskriget med USA.  
 
De flesta ekonomer är eniga om att Hongkongs självstyre varit gynnsamt för hela Kinas ekonomi. Eftersom domstolar i Hongkong är relativt självständiga från staten har utländska företag vågat investera i Kina genom att använda Hongkong som språngbräda. Som en följd av detta kom så mycket som 61 procent av de utländska direktinvesteringarna till Kina 2016 genom Hongkong. Om den kinesiska militären skulle slå ned på demonstranterna i Hongkong finns det en överhängande risk för att stadens rättsväsende inte längre kommer upplevas vara självständigt från Kina. Detta skulle i sin tur kunna resultera i att fler internationella företag föredrar att investera i andra länder och undviker den kinesiska marknaden. 

Här kan du höra om när jag talar om Hongkongprotesterna i Sveriges radio:
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=7263163

Läs hela inlägget »

Sedan 1990-talet har antalet icke-statliga organisationer i Kina exploderat. Efter färgrevolutionerna i Östeuropa och den Arabiska Våren har det styrande kinesiska kommunistpartiet dock ökat kontrollen av dessa grupper. Samtidigt ställer partiet sig positivt till grupper som hjälper staten att tillhandahålla viktig samhällsservice. 

I Västvärlden ses föreningar och icke-statliga organisationer i allmänhet som en viktig del av ett modernt samhälle. Ofta anses dessa grupper ingå i det så kallade civila samhället, en samhällssektor som ligger någonstans mellan staten, marknaden och familjen. Civilsamhället är omhuldat av förespråkare för de flesta stora ideologier eftersom sektorn både anses begränsa statens och företagens maktutövande. 

I den kinesiska folkrepubliken har civilsamhället historiskt sett haft en liten betydelse. När Mao Zedong och Kommunistpartiet tog makten i landet 1949 stängdes de flesta icke-statliga organisationer ned, och de som blev kvar, till exempel kinesiska Röda Korset och olika kristna samfund, integrerades i partiets struktur. I och med Deng Xiaopings reformpolitik på 1980-talet började mer självständiga föreningar återigen etablera sig i landet och under 1990-talet ökade deras antal mycket kraftigt. Idag finns cirka 500 000 registrerade föreningar i Kina. 

De flesta av dessa organisationers aktiviteter är av relativt harmlös karaktär. Många föreningar ägnar sig åt fritidsaktiviteter som sport, dans eller Majong. Det finns dock även många mer samhällsorienterade organisationer. I takt med att Kinas befolkning blivit äldre har föreningar som fokuserar på äldreomsorg blivit vanliga. Fattigdomsbekämpning utgör ett annat populärt aktivitetsområde. Vissa organisationer verkar för att underlätta för handikappade. Den kinesiska regeringen har inte alltid hunnit med att bygga ut välfärden i en takt så att den håller jämna steg med de växande kraven från landets befolkning. Som en följd av detta har lokala myndigheter ofta varit positiva när volontärer från fristående organisationer gett dem en hjälpande hand. 

Explosionen av föreningar har dock även skapat en möjlighet för Kinas svaga politiska opposition. Genom att starta feministiska föreningar, HBTQ-grupper och organisationer som kämpar för arbetares rättigheter har vissa aktivister hoppats kunna kringgå kommunistpartiets maktmonopol. Efter färgrevolutionerna i Östeuropa och den Arabiska Våren, där civilsamhället anses ha spelat en framträdande roll, har de kinesiska myndigheterna dock intagit en betydligt mer restriktiv attityd till dessa mer politiska organisationer. Som en följd av detta har många aktivister fängslats och de som är fria är ofta under strikt kontroll av den kinesiska polisen. Genom en ny lag från 2017 har icke-statliga organisationers möjligheter att få finansiering från utlandet begränsats kraftigt. Detta har framförallt drabbat mer politiska föreningar eftersom dessa varit särskilt beroende av stöd från utlandet.

Trots nedslaget mot mer politiska grupper har miljöorganisationer dock tillåtits fortsätta växa i Kina. Detta beror troligen delvis på att miljövård blivit en alltmer prioriterad fråga för de kinesiska myndigheterna. Ett annat skäl är antagligen att miljöorganisationer inte företräder viktiga samhällsgrupper på samma sätt som arbetarorganisationer och feministiska grupper. Av detta skäl anser myndigheterna att risken för att miljöorganisationer ombildas till mer revolutionära aktörer är liten. 

Läs hela inlägget »

Under maj har handelskriget mellan USA och Kina trappats upp ytterligare. De båda länderna har infört nya tullar mot varandra och USA har intensifierat restriktionerna mot den kinesiska telekomjätten Huawei. Alltfler bedömare ser nu handelskriget mellan de två stormakterna som den enskild största risken för världens finansiella marknader. 
 

Den 10 maj meddelade USA att tullarna på kinesiska varor till ett värde av 200 miljarder dollar höjs från tio till 25 procent. Eskaleringen motsvarar ungefär en fördubbling av de totala amerikanska tullarna på kinesiska produkter. USAs president Donald Trump har återkommande argumenterat för att kostnaden för de amerikanska tullarna i första hand kommer att betalas av Kina. Det är dock inte alls säkert att detta blir fallet. Trumps tullar utgör i praktiken en skatt på amerikanska företag som importerar varor från Kina. I vissa fall kan de kinesiska företag som säljer produkter till USA välja att sänka sina priser för att behålla de amerikanska kunderna. Det är dock vanligare att importföretagen eller de amerikanska konsumenterna tvingas stå för tullarnas slutnota. Preliminära studier tyder exempelvis på att tarifferna innebär kostnader på motsvarande tre miljarder dollar per månad för amerikanska företag och konsumenter under slutet av 2018. Hittills har USA undvikit att tullbelägga kinesisktillverkade produkter som riktar sig till vanliga amerikanska konsumenter exempelvis cykelhjälmar, kepsar och barnstolar. En process för att utreda om även dessa produkter kan tullbeläggas har dock inletts. 

Parallellt med de höjda tullarna har USA även ökat angreppen mot den kinesiska telekomjätten Huawei. Den 15 maj signerade Trump en exekutiv order som förbjuder amerikanska företag från att använda telekomutrustning från företag som ses som nationella säkerhetshot. Kort därefter lades Huawei till en lista över företag som anses hota USAs säkerhetsintressen. Ordern kan potentiellt få stora konsekvenser för Huawei, framförallt för företagets smartphones som är beroende av amerikanska mikrochips och amerikansk mjukvara. 

Ett konkret exempel på vad det nya förbudet kan innebära kom den 20 maj när Google annonserade att Huaweis telefoner i framtiden inte kommer ha tillgång till nästa generation av det amerikanska företagets produkter. Detta innebär ett hårt slag mot Huaweis möjligheter att expandera på den internationella marknaden. Flera av Googles mest populära produkter som gmail, Youtube och google maps är visserligen förbjudna i Kina men ses ofta som självklara delar av en smartphone i övriga delar av världen. Om Huaweis telefoner inte har enkel tillgång till dessa appar finns det en överhängande risk för att konsumenter inte kommer välja det kinesiska företagets produkter. 

Det är fortfarande oklart hur Kina kommer svara på den senaste eskaleringen i handelskriget. Landet har hittills annonserat att tullarna på amerikanska produkter till ett värde av 60 miljarder dollar kommer höjas från tio till 25 procent. Kina kan även sätta ytterligare press på USA genom att begränsa försäljningen av sällsynta jordartsmetaller till landet. Pekings kanske främsta vapen mot Washington är dock troligen att sätta press på de amerikanska företag som har verksamhet i Kina. Över 40 procent av General Motors bilförsäljning sker exempelvis på den kinesiska marknaden. Den kinesiska regeringen kan använda sig av oortodoxa eller ”smutsiga” metoder som att uppmuntra till konsumentbojkotter och genomföra hårda kvalitetskontroller av amerikanska företag med verksamhet i landet. Hittills har Kina dock undvikit att gå denna väg kanske främst av rädsla för att skada det internationella näringslivets förtroende för landets företagsklimat. 

Läs hela inlägget »

Länk till avhandlingen:
http://www.doria.fi/handle/10024/168686

Sammanfattning
Sedan det tidiga 2000-talet har demokratiseringsforskare riktat alltmer uppmärksamhet mot att undersöka demokratisk diffusion. Denna litteratur har hittills dominerats av kvantitativa undersökningar av nationell data samt kvalitativa studier som undersökt ett relativt begränsat antal fall. Likriktningen i metod och material innebär att det finns en bristande kunskap om hur demokratisk diffusion fungerar på en mer detaljerad och lokal nivå samt om hur demokrati sprids i olika geografiska och kulturella kontexter. Kina är ett särskilt understuderat fall eftersom nästan ingen forskning har undersökt landets politiska utveckling med hjälp av diffusionsteorier. Avhandlingen adresserar denna forskningslucka genom att presentera fyra delstudier som undersöker demokratisk diffusion inom tre viktiga politikområden; det kinesiska kommunistpartiets ideologiska strategier, civilsamhällesnätverk i södra Kina och samhällskritik på landets sociala medier. Det primära syftet med avhandlingen är att fördjupa förståelsen av demokratisk diffusion i Kina, och det sekundära syftet är att bidra till den mer generella kunskapen om hur demokrati sprids.

Till skillnad från huvuddelen av den tidigare litteraturen om demokratisk diffusion grundar sig undersökningarna i denna avhandling på primärkällor samt mer kvalitativa forskningsmetoder som textanalys och halvstrukturerade intervjuer. Ett multidimensionellt och liberalt demokratibegrepp används för att identifiera och jämföra små tecken på samt variationer i demokratisk diffusion. Den metodologiska ansatsen gör det möjligt att öka kunskapen kring hur demokrati sprids i de empiriska områden som avhandlingen täcker. Resultaten bidrar även till den generella förståelsen av hur demokratisk diffusion fungerar i Kina samt i andra stabila auktoritära stater. Samtliga delstudier visar att Kinas auktoritära politiska system begränsar demokratisk diffusion på ett relativt effektivt sätt. Studierna visar dock även att vissa aspekter av demokrati lyckas spridas i landet. 


 

Läs hela inlägget »
Bilder används under Creative Commons från jay galvin, DocChewbacca, Go-tea 郭天, freddie boy, Janitors

Jag är forskare i statskunskap vid Mälardalens högskola med kinesisk politik som mitt specialområde. Jag är övertygad om att Kina kommer spela en allt viktigare roll i framtidens värld och vill därför bidra till att öka kunskapen om landet och dess politiska system.

Kontakt:
Personlig mail: sundqvist.gustav@gmail.com

Arbetsmail: gustav.sundqvist@mdh.se
 

-